Medberoende – när man drar gränser i sand

​Kring varje alkoholist och narkoman finns ett flertal närstående personer som påverkas starkt negativt – de medberoende. De flesta hoppas att de själva ska lyckas hjälpa beroendepersonen att bli nykter, men händer det någonsin i verkligheten? Och blir man i så fall frisk från sitt medberoende? 


Vi är alla ansvariga för vårt eget välmående och välbefinnande, men när man är medberoende glömmer man lätt bort sig själv. Man blir allt mer fokuserad på beroendepersonen, hur den mår och hoppas på att svaret ligger i att den andra personen blir nykter, men det är tyvärr inte hela lösningen. Det sker så mycket på vägen under en sådan relation – oavsett om man är förälder, barn, vän eller kärlekspartner till den som är sjuk. Det föds tankar, känslor och beteendemönster som man själv kan behöva bearbeta eftersom den egna oron, stressen och det ökade kontrollbehovet inte försvinner helt när någon blir nykter eller drogfri.

        -Om beroendepersonen går in i ett tillfrisknande, men är tio minuter sen efter jobbet så reagerar kanske den medberoende med att få panik. Det dyker ofta upp tankar som ”var är hon, hur mår hon, har hon återfallit?” Man får panik utan att någonting ens har hänt. Den här reaktionen är ett symptom på medberoende, förklarar Emma Gustavsson, alkohol- och drogterapeut hos Ljung & Sjöberg.

Att försöka ändra någon annan
Att leva länge tillsammans med en närstående som är aktiv i ett missbruk är ofta mycket tröttsamt, eftersom denne tar upp extremt mycket av ens egen tid. Man tänker att problematiken enbart ligger hos den andra personen och söker därför oftast själv inte hjälp, men för den medberoende är det den andra personen som är ”drogen” – tankar, känslor och dagar styrs av vad denne gör. Precis som att den personens liv i sin tur styrs av att exempelvis planera sitt drickande och att få tag på alkohol. Ofta tenderar dessa relationer att markeras av mycket känslomässigt drama. Man är ute efter känslor och kickar – inte för att det känns bra, utan för att det känns bekvämt och bekant. Det är det man är van vid och när man är van vid vissa typer av känslor vill det fysiska systemet ha mer av det, till exempel adrenalinet som ett bråk väcker. Trots maktlösheten tror man att man kommer lyckas ha kontroll över den andra personens problematik, men det är omöjligt och man blir sviken gång på gång.

        -Man önskar starkt att ens förälder, barn, vän, kärlekspartner ska ändra sig för ens skull och att man ska kunna rädda denne. Ofta kommer man med samma förslag på lösningar som beroendepersonen själv lägger fram; ”om du bara dricker när du är tillsammans med mig, om du bara dricker på helgerna, om du bara dricker öl istället för sprit, om du bara dricker sprit istället för öl…” Man försöker lösa problemet, men det fungerar inte eftersom att det helt enkelt inte är rätt lösning, berättar Emma.

Den nedåtgående spiralen 
Till sist lever man ett andrahandsliv där man gradvis anpassar sig efter beroendesjukdomen. Man tackar kanske nej till sociala händelser, är rädd för att om man till exempel går bort på middag så lämnar den andra personen lägenheten och att man då kommer behöva oroa sig hela natten. Allt efter som tilliten minskar i relationen, ökar kontrollbehovet hos den som är medberoende och beteendena samverkar i en negativ spiral.

Det kan ofta vara så att om man lever med någon som är aktiv i missbruk, så lovar denne att inte dricka igen, att inte droga igen eller inte vara ute hela natten, och menar det dessutom uppriktigt. Men så händer det igen och man blir fruktansvärt besviken och säger ”Du lovade ju”! Personen bryter sitt löfte och i samma andetag bryter även man själv sin konsekvens, för man lämnar inte personen utan ger den ytterligare en ny chans om och om igen. Med tiden accepterar man alltmer oacceptabla beteenden. Man drar gränser i sand och suddar bort dem.

Relationer är inget man bara kan ­– det är ett livslångt lärande 
För att kunna leva ett välmående liv med friska sunda relationer, är det viktigt att man jobbar med detta. Medberoendet berövar en det hälsosamma levernet och detta återgår inte ens om personen blir nykter. Även om man lämnar personen, så är det vanligt att man fortsätter reagera på sin omgivning som att man levde kvar i relationen. De tanke- och beteendemönster man utvecklat finns kvar och mycket handlar därför om att bli medveten om; ”hur ser mina tankar ut, vilka grundantaganden har jag om mig själv och om världen runt omkring mig?” Som alkoholist eller narkoman så handlar beroendet ofta om att försöka fylla ut det tomrum man känner inom sig – att döva det med alkohol eller droger. Detsamma gäller den medberoende, men som istället ofta tror att en annan person ska fylla tomrummet, ta bort rastlösheten och göra så att man mår bra. Detta trots att det egentligen är tvärtom – det måste komma inifrån.

        -Man behöver arbeta med sitt eget medberoende eftersom att man är värd att må bra, säger Emma.

Det finns hjälp att få
​Genom att arbeta med sitt medberoende kan man få hjälp att lära känna sig själv och se sin egen del i helheten. Tillfrisknandet handlar om att lära sig ett sundare sätt att hantera jobbiga känslor och att skapa ett utrymme mellan tanke och handling i situationer där man tidigare har reagerat genom ilska eller panik, till att man istället agerar. Man utvecklar en förmåga att reflektera över situationen, tänka efter vad det är som händer och hur man därefter vill agera. 

        -Vi har de senaste åren märkt att allt fler arbetsgivare inte bara vill hjälpa medarbetare med alkoholproblem, utan även medarbetare med anhöriga som har en problematik. Till skillnad från tidigare, är det idag en blandning av anhöriga till patienter och medarbetare som söker hjälp för just denna problematik. Detta då det påverkar dem minst lika mycket på jobbet som privat, berättar Sarah Linderoth, VD på Ljung & Sjöberg.

Som medberoende kan man vända sig till ett flertal självhjälpsgrupper där man får träffa andra som man kan identifiera sig med, som har gått igenom liknande saker eller levt i liknande situationer och tagit sig ur det. Man träffas på öppna avgiftsfria möten, liknande välkända Anonyma Alkoholister (AA), men här handlar det istället om personerna runt omkring den beroende. Man fokuserar på att hitta ett bättre sätt att leva, där man hittar tillbaka till kärlek, glädje och harmoni i sig själv, i livet och i alla sina relationer – oavsett anknytning.
Ingen av grupperna fokuserar på beroendepersonen, utan man pratar om sin egen upplevelse. Det handlar inte om ”hur jag kan få min partner att bli nykter”, utan ”hur jag kan få sinnesro oavsett om min partner dricker eller inte”. Man fokuserar på sina egna känslor, tankar och handlingar.

Text: Josefine Flavet, Ljung & Sjöberg

 

Hit kan medberoende vända sig:

Ljung & Sjöberg – grupper för anhöriga till alkoholister och andra missbrukare. Exklusivt för medarbetare till arbetsgivare som har ett samarbete med Ljung & Sjöberg.
Al-Anon – familjegrupper för anhöriga till alkoholister och andra missbrukare.
Alateen – för tonåringar som vuxit upp med föräldrar som är alkoholister.
ACA – vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer.
CoDA – en gemenskap av män och kvinnor vars gemensamma syfte är att utveckla sunda relationer. Man behöver inte ha en koppling till beroende.
Trygga barnen– en organisation med syfte att hjälpa barn, unga och anhöriga i familjer med beroendeproblematik.